Meditation och meditationskurser i flera steg finns vid Darmainstitutet i Stockholm. Meditationskurser i bl.a. buddhistisk meditation erhålls såväl i Stockholm som i Uppsala. Det handlar om meditationskurser i Stockholm, på olika nivåer, i bl.a. mindfulness, koncentration och tantrisk meditation.
På Darma-institutet tillhandahålls kurser i vissa meditationers teori och praktik. Dessa kurser anpassas i viss mån till deltagarnas erfarenhetsnivå. De har en buddhistisk referensram och rymmer inte bara principer och procedurer beträffande själva meditationen, utan även bl.a. buddhistisk psykologi och filosofi.
Dessa kurser pågår i allmänhet över längre tid, med ett par kvällstimmar varannan vecka.
Huvudsakligen TRE MEDITATIONSFORMER lärs ut: samatha, vipassyana och tantrisk meditation.
Avsikten med samatha-meditationen är, att alltmer stabilisera psyket på subtilare, mjukare och följsammare nivåer. Man övar sig i att koncentrera sig på ett visualiserat objekt, ex.vis en kontemplativ Buddha, medan man andas naturligt. Det dynamiska målet med meditationen är, att med lätthet kunna hålla kvar koncentrationen på den visualiserade symbolen och att långtgående kunna befrias från tendenser till irritation inför allehanda störningar. Även den fysiska kroppens energi påverkas härigenom, vars grövre, hårda och torra kvaliteter alltefterhand minskar och omvandlas. Genom kontinuerligt samatha-praktiserande blir ens mentalitet successivt lugnare, mer koncentrerad och lättsam; ja, vid gynnsamma tillfällen kan man så småningom till och med ibland nå tillstånd där man har känslan av att kunna räkna molekylerna i ett berg.
Vipassyana är en lämplig meditationsform att börja praktisera när tillfredställande stabilitet och koncentration har förverkligats (ex.vis med samatha-meditation). Vid vipassyana mediterar man enbart över psykets natur. Det är en subtil form av analytisk insiktsmeditation som syftar till att medvetandegöra fenomenvärldens inneboende klara nakenhet; eller om vi i buddhistisk anda uttrycker saken lite mera filosofiskt: att klargöra Verklighetens essentiella natur.
Framgång med denna insiktsmeditation kan man inte förvänta sig om alltför många ego-orienterade tendenser finns hos meditatören. Enligt Mahayanabuddhistisk syn är roten till våra lidanden framför allt ignorans, begär och dualiseringstendenser, vilka alla stärker vår tendens att söka föreställa oss ett autonomt existerande ego. Med vipassayana-mediterandet söker man successivt skingra dessa ingrodda tendenser.
För att vipassyana-meditationen skall bli fruktbar behöver man vara lämpligt förberedd, med bl.a. samatha-meditation, god analytisk självkännedom och klar förståelse inför medvetenhetsförändringar som kan äga rum i meditationen där de vanliga dualitets- och ego-orienterade kognitionerna kan lösas upp.
Det tredje steget i det ovan beskrivna gradvisa meditationspraktiserandet är, att kombinera samatha och vipassyana. Man övar sig i att simultant erfara drömlika speglingar och deras inneboende klarhetstomma nakenhet. Det är härvid inte fråga om att man meditativt skolar sig i att betrakta individer och fenomen som varande tomma, utan man praktiserar erfarandet av att de essentiellt inte har någon autonom/oberoende/inherent existens. Om vi är lämpligt förberedda, så kan vi genom ett dylikt praktiserande främja vår utveckling mot att bli alltmer empatiskt insiktsfulla och altruistiska.
De ovan beskrivna meditationsmetoderna behöver för de flesta åtföljas av guidning. De förutsätter inte att man tillägnar sig någon speciell religiös tro eller utövar ritualer. Om man emellertid inte är upplysningsorienterat intresserad av andlig utveckling, så kommer man att sakna signifikanta motiv för utövandet av dessa meditationer. Att hoppas på utveckling med hjälp av dylikt meditativt praktiserande genom att ex.vis i sportig anda söka prestera sig fram är bortkastad tid. Duktighet har man vid en sådan här verksamhetsnivå för länge sedan lämnat bakom sig.
För personer som åstundar att praktisera ett buddhistiskt liv undervisas även tantrisk meditation. Detta är en mera dynamisk meditationsform än samatha och vipassyana.
I den buddhistiskt tantriska meditationen söker man intensifiera en mognande förändring i riktning mot upplysthet genom fr.a. transformation. Man använder sig härvid av mångahanda samverkande delmetoder, såsom visualisering av symboliska sfärer, recitation av mantran och andra mentala och verbala procedurer, som tillsammans formar en s.k. sadhana.
Sadhana kallas hela det tantriskt meditativa förfarandet, med bl.a. tillflyktstagande, väckandet av upplysningstanken, böner, visualisering, mantrarecitation, transformation och dedikation.
Det är huvudsakligen en enklare och en mera utförlig sadhana över en tantrisk form av Helandets Buddha (psykoterapins och läkekonstens Mästare) som lärs ut vid Darma-institutet.
Lärare i dessa kurser vid Darma-institutet är Jörg Fitz, som också samarbetar med tibetanska läkare (sedan -86) med lamor (sedan -77).